lp-skiva
Všlkommen till RŲda bŲnor
Sång från strejk bland mursmäckorna i Stockholm 1888. Musiken är nyskriven, men sången sjöngs ursprungligen till melodin Zandahls kanon.

Murarhantlangerskornas strejk

Vi är murarhantlangerskor strejkat som männen,
och nu har vi segrat som även I kännen.
Först avslogs vår bön om förhöjning, men så
behagade man att tillmötes oss gå.

Från början man trodde, att vi voro svaga,
men kvinnornas svaghet är endast en saga,
beslutsamhet finns det, och handling och mod,
ja, det finns en kraft, som är kärnfrisk och god.

Vi tillhöra arbetets torftiga kvinnor
men äro väl ej som de svarta slavinnor.
Vi leva i ‚ÄĚfrihetens stamort‚ÄĚ, och d√§r
man lön för sitt arbete rättvist begär.

Då vi bära dagarnas hetta och tunga,
på torget vår mening vi fritt ut må sjunga:
En stubb är så god som en stövel, minsann,
och fanns ingen kvinna, så fanns ingen man.

De kjortlar som visst icke äro av siden,
de duga förvisso i ärliga striden,
i dagliga kampen mot brist och mot nöd,
i kampen för husrum och kläder och bröd.

Se, kinden är brunstekt, av solen jag bränd är,
vi ha ej, som fröknare, snövita händer,
ack nej, men de duga f√∂r hantverket √§n ‚Äď
Kamrater, nu skola vi langa ingen.




Text: Okänd
Musik: Stefan Bohman










lp-skiva